I våras skrev PQ Projektledning ett ramavtal med Käppalaförbundet, som ansvarar för Käppalaverket på Lidingö, där ungefär en halv miljon stockholmares avlopp renas. Underhållsarbeten på anläggningen kräver ibland att avloppsflödet stängs av helt. Sådana arbeten måste göras med extremt god planering och stor precision, eftersom trycket på systemet är stort hela tiden. Jari från PQ berättar om ett komplext och spännande projekt.

På Käppalaverket pågår nästan alltid olika typer av projekt. Det handlar ofta om underhåll av olika delar av anläggningen, men också om utvecklingsprojekt för att skapa en ännu mer effektiv, resurssnål och miljövänlig avloppshantering. PQ Projektledning blev, tillsammans med några andra konsultföretag, utvalda som ramavtalspartners på våren 2015.

I ett av dessa projekt, som kallas Långängsstrand, arbetar Jari Asu som byggledare. Jari började på PQ i höstas och kallades snart in i Käppala-projektet, eftersom han har stor erfarenhet av avancerade installationer. I Långängsstrand-projektet ingår olika typer av underhåll, som innebär betydligt större utmaningar än de flesta andra underhållsarbeten.

Jari berättar hur teamet ofta måste genomföra arbeten under stor tidspress:

– För att komma åt att underhålla de enorma betongkanalerna och tillhörande avstängningsluckor, måste avloppsflödet ibland stängas av helt. Det kan bara göras under ett par timmar, eftersom systemet snabbt fylls på när luckorna är stängda. Vi måste därför vara väldigt effektiva när vi får chansen.

Minst avloppsflöde på morgonen

Avstängningarna görs normalt under ett par timmar på morgonen. Då är flödet lägre efter natten, eftersom det är en fördröjning på cirka sex timmar från det att någon spolar i toaletten hemma tills avloppsvattnet kommer till Långängen och Käppala. Större delen av avloppsnätet är konstruerat med självfall, så avloppsvattnet flyter fram relativt sakta.

Anledningen till att hela systemet måste kunna stängas vid Långängsstrand är dels för att kunna hantera nödsituationer och dels för att kunna genomföra underhåll av de kanaler och anläggningar som finns nedströms luckorna och innan reningsverket i Käppala.

Stora krav på materialet

I Långängsprojektet är det fyra så kallade sättluckor som ska bytas ut och ytterligare några luckor som ska renoveras. De flesta av luckorna ska bli automatiserade och kunna styras på distans istället för bara på plats som idag.

Luckorna är gjorda i högkvalitativt rostfritt stål, eftersom avloppsvattnet annars snabbt skulle förstöra dem, på grund av sin aggressiva sammansättning. Storleken på de största luckorna är ungefär 5 x 1,8 meter och tjockleken cirka 20 centimeter. Både luckorna och de stålskenor de sitter fast i måste tåla ett enormt tryck när luckorna stängs.

För att kunna arbeta med underhåll av betongkanalerna under längre tid än de få timmar som avloppsflödet kan stängas av, kommer stora ledningar i plast att monteras in, som temporärt tar hand om flödet i kanalen. På så vis kan systemet och kanalen vara igång samtidigt som underhållsarbeten görs i betongen och på luckorna.

Höga säkerhetskrav

I projektet ingår också att renovera de luckor som används för att kunna släppa in sjövatten i avloppskanalerna för rengöring. För att kunna renovera dessa luckor täpper man igen tillflödeskanalen för sjövattnet med hjälp av en stor uppblåsbar plastboll med två meters diameter, som sätts på plats av dykare. När denna finns på plats och vattnet har pumpats ut kan renoveringen av luckorna börja. I den här typen av arbeten är kraven på säkerhet höga och projektet använder sig av flera olika säkerhetsåtgärder. Om någon lösning skulle fallera måste någon annan alltid fungera.

I teamet arbetar, förutom Jari från PQ, även företaget Goodtech med luckorna och Rydbergs Bygg med betonggjutningar i kanalerna samt med själva pumpstationshuset, som ska få nytt sedumtak. Jari är byggledare för alla delar i projektet.

Beställare för Långängsstrand är Kenneth Hyllensved på Käppalaverket. Så här säger han om projektet och samarbetet med PQ:

– Det här är ett utmanande projekt där vi ofta tvingas anpassa oss efter faktorer som vi inte kan kontrollera i förväg. Samarbetet med Jari som byggledare fungerar mycket bra. Han hanterar löpande och på ett konstruktivt sätt de frågor som uppstår. Sammanlagt är vi ett 30-tal personer i projektet, så Jari och jag stämmer av och koordinerar arbetet i princip dagligen.

Frisk luft på Lidingö

Vän av ordning undrar också hur det kommer sig att det inte luktar avlopp på stora delar av östra Lidingö. Det förklarar Kenneth så här:

– Efter anläggningen vid Långängsstrand faller avloppsvattnet cirka 60 meter ner, så att det hamnar under havsbottennivån. Sedan transporteras det i kanaler till en anläggning som kallas Spisen, där man med hjälp av fläktar drar ut mycket av de illaluktande gaserna, som renas med kol- och UV-filter innan de släpps ut genom en hög skorsten. Sedan sker ytterligare luktrening av avloppsvattnet på själva reningsverket. 

Allt har en förklaring, inklusive den friska luften på Lidingö. Kenneth och Jari bedömer att projekt Långängsstrand bör kunna bli klart i slutet av 2016, om det inte dyker upp nya omständigheter som tvingar dem att planera om. Det är inte alldeles lätt att veta vilka underhållsbehov som döljer sig i anläggningen förrän de har kunnat titta ordentligt.