Category: Nyheter

PQ Projektledning har bistått Humlegården Fastigheter med analys och förstudie av hur fastigheten Dykaren 10 på Kungsholmen i Stockholm kan utvecklas och moderniseras. När nätbanken Nordnet nu har tecknat hyresavtal på omkring 6 700 kvadratmeter kommer PQ också att projektleda lokalanpassningen.

Sedan förra hösten har PQ Projektledning hjälpt Humlegården med analys och förstudie för att definiera nuläge samt tekniska och ekonomiska förutsättningar för utveckling och anpassning av fastigheten. Dykaren 10 ligger vid Fridhemsplan på centrala Kungsholmen, bara ett kvarter bakom Västermalmsgallerian. Fastigheten omfattar totalt drygt 8 000 kvadratmeter kontorsyta – tidigare med Tullverket som största hyresgäst.

Utvecklingsarbetet i fastigheten får nu rejäl fart när nätbanken Nordnet väljer att flytta hit från sitt nuvarande kontor i Alviks strand. Nordnet kommer att hyra omkring 6 700 kvadratmeter och ska flytta in under första kvartalet 2018. Lokalanpassningen för Nordnet och för de återstående cirka 1 500 kvadratmetrarna i fastigheten ska projektledas av PQ.

Patrik Andersson, projektledare och delägare på PQ, berättar:

– Vi är förstås stolta över att ha fått förtroendet att biträda Humlegården i ett spännande projekt, som ligger helt i linje med den typ av uppdrag vi vill fokusera på framöver, inte minst i Stockholmsområdet.

Projektet är ganska typiskt för PQ Projektledning, som ofta bistår fastighetsägare i flera olika delmoment i fastighetsutvecklingen:

• Förstudie för att fastställa nuvarande status för lokalerna och fastigheten i övrigt.
• Förslag till ny lokalstandard och eventuell indelning i flera lokaler med ny kapacitet.
• Bedöma kostnader, produktionstider och riskanalys som konsekvens av både det egna förslaget och av förda hyresförhandlingar.
• Projektleda lokalanpassningar för nya hyresgäster.

Läs mer i Humlegårdens pressmeddelande.

Varje år gör PQ Projektledning en kundundersökning där de 20 största kunderna får betygsätta PQ:s insatser ur nio olika aspekter och även lämna egna kommentarer. På skalan 1-4 nådde PQ för 2015 genomsnittet 3,6.

Sedan 2010 har PQ använt kundmätningar för att fånga upp hur kunderna uppfattar deras arbete och leveranser, och för att ringa in inom vilka områden PQ kan bli ännu bättre. Undersökningen genomförs i januari varje år och mäter föregående kalenderår.

Frågeområdena omfattar både hårda och mjuka parametrar, till exempel PQ:s rådgivande förmåga, egna initiativ och idéer, samarbetsförmåga, tillgänglighet och återkoppling, hur man håller tid och budget samt uppfyller satta miljökrav.

Respondenter och betygsskala

De som svarar i undersökningen är de primära kontaktpersonerna hos de 20 kunder som stått för den största omsättningen under det aktuella året. De får betygsätta PQ på skalan 1-4 inom de olika frågeområdena – där 1 är dåligt, 2 bra, 3 mycket bra och 4 utmärkt. Det finns också möjlighet för respondenterna att lämna fritextkommentarer.

Genomsnittet för 2015 blev 3,6, vilket ligger i linje med de höga resultat som erhållits de senaste åren. Vd Jonas Karlsson kommenterar det fina betyget:

– Vi är otroligt stolta över våra medarbetares fantastiska insatser. Jag får ofta frågan vad de höga kundbetygen beror på. Då brukar jag svara att vi är väldigt professionella och jobbar hårt för att verkligen göra skillnad för våra kunder. Vår satsning på att IPMA-certifiera alla våra medarbetare bidrar också. Jag brukar säga att vi på riktigt lever efter våra värdegrunder om teamarbete, att vara en oberoende rådgivare och att alltid fokusera på leveranssäkerheten. Det är fler som säger så, men väldigt få som faktiskt ”walk the talk” som vi gör.

Fyra fokusområden under 2016

För att fortsätta ha nöjda kunder och utvecklas som projektledningsföretag och rådgivare, har PQ definierat fyra fokusområden för 2016:

• Värdering av vilka uppdrag man ska åta sig
• Intern kvalitetssäkring i projekt
• Månadsvis rapportering av projektläget till kund
• Workshops inom projekteringsledning

När det gäller målet för kundbetyget 2016 säger Jonas så här:

– Vi växer hela tiden, vilket är fantastiskt roligt. Men det innebär också en utmaning att alla nya medarbetare ska lära sig arbeta enligt vår framgångsrika PQ-modell. Det innebär även att det blir fler medarbetare som ska IPMA-certifieras, vilket kräver tid och kraft av dem. Då känns det orealistiskt i nuläget att höja ribban ytterligare. Därför fokuserar vi på att behålla vårt fina resultat även 2016.

Med stor glädje hälsar vi John Gejvall välkommen till PQ i Västerås.

John kompletterar vår kompetens inom byggnation av bostäder och offentliga byggnader. Han kommer i hög grad att bidra till fortsatt tillväxt på PQ med sitt breda kontaktnät i kommunala beställarled i Mälardalen.

Om du vill komma i kontakt med John, nås han enklast på 070-775 52 62 eller john.gejvall@pqp.se.

I våras skrev PQ Projektledning ett ramavtal med Käppalaförbundet, som ansvarar för Käppalaverket på Lidingö, där ungefär en halv miljon stockholmares avlopp renas. Underhållsarbeten på anläggningen kräver ibland att avloppsflödet stängs av helt. Sådana arbeten måste göras med extremt god planering och stor precision, eftersom trycket på systemet är stort hela tiden. Jari från PQ berättar om ett komplext och spännande projekt.

På Käppalaverket pågår nästan alltid olika typer av projekt. Det handlar ofta om underhåll av olika delar av anläggningen, men också om utvecklingsprojekt för att skapa en ännu mer effektiv, resurssnål och miljövänlig avloppshantering. PQ Projektledning blev, tillsammans med några andra konsultföretag, utvalda som ramavtalspartners på våren 2015.

I ett av dessa projekt, som kallas Långängsstrand, arbetar Jari Asu som byggledare. Jari började på PQ i höstas och kallades snart in i Käppala-projektet, eftersom han har stor erfarenhet av avancerade installationer. I Långängsstrand-projektet ingår olika typer av underhåll, som innebär betydligt större utmaningar än de flesta andra underhållsarbeten.

Jari berättar hur teamet ofta måste genomföra arbeten under stor tidspress:

– För att komma åt att underhålla de enorma betongkanalerna och tillhörande avstängningsluckor, måste avloppsflödet ibland stängas av helt. Det kan bara göras under ett par timmar, eftersom systemet snabbt fylls på när luckorna är stängda. Vi måste därför vara väldigt effektiva när vi får chansen.

Minst avloppsflöde på morgonen

Avstängningarna görs normalt under ett par timmar på morgonen. Då är flödet lägre efter natten, eftersom det är en fördröjning på cirka sex timmar från det att någon spolar i toaletten hemma tills avloppsvattnet kommer till Långängen och Käppala. Större delen av avloppsnätet är konstruerat med självfall, så avloppsvattnet flyter fram relativt sakta.

Anledningen till att hela systemet måste kunna stängas vid Långängsstrand är dels för att kunna hantera nödsituationer och dels för att kunna genomföra underhåll av de kanaler och anläggningar som finns nedströms luckorna och innan reningsverket i Käppala.

Stora krav på materialet

I Långängsprojektet är det fyra så kallade sättluckor som ska bytas ut och ytterligare några luckor som ska renoveras. De flesta av luckorna ska bli automatiserade och kunna styras på distans istället för bara på plats som idag.

Luckorna är gjorda i högkvalitativt rostfritt stål, eftersom avloppsvattnet annars snabbt skulle förstöra dem, på grund av sin aggressiva sammansättning. Storleken på de största luckorna är ungefär 5 x 1,8 meter och tjockleken cirka 20 centimeter. Både luckorna och de stålskenor de sitter fast i måste tåla ett enormt tryck när luckorna stängs.

För att kunna arbeta med underhåll av betongkanalerna under längre tid än de få timmar som avloppsflödet kan stängas av, kommer stora ledningar i plast att monteras in, som temporärt tar hand om flödet i kanalen. På så vis kan systemet och kanalen vara igång samtidigt som underhållsarbeten görs i betongen och på luckorna.

Höga säkerhetskrav

I projektet ingår också att renovera de luckor som används för att kunna släppa in sjövatten i avloppskanalerna för rengöring. För att kunna renovera dessa luckor täpper man igen tillflödeskanalen för sjövattnet med hjälp av en stor uppblåsbar plastboll med två meters diameter, som sätts på plats av dykare. När denna finns på plats och vattnet har pumpats ut kan renoveringen av luckorna börja. I den här typen av arbeten är kraven på säkerhet höga och projektet använder sig av flera olika säkerhetsåtgärder. Om någon lösning skulle fallera måste någon annan alltid fungera.

I teamet arbetar, förutom Jari från PQ, även företaget Goodtech med luckorna och Rydbergs Bygg med betonggjutningar i kanalerna samt med själva pumpstationshuset, som ska få nytt sedumtak. Jari är byggledare för alla delar i projektet.

Beställare för Långängsstrand är Kenneth Hyllensved på Käppalaverket. Så här säger han om projektet och samarbetet med PQ:

– Det här är ett utmanande projekt där vi ofta tvingas anpassa oss efter faktorer som vi inte kan kontrollera i förväg. Samarbetet med Jari som byggledare fungerar mycket bra. Han hanterar löpande och på ett konstruktivt sätt de frågor som uppstår. Sammanlagt är vi ett 30-tal personer i projektet, så Jari och jag stämmer av och koordinerar arbetet i princip dagligen.

Frisk luft på Lidingö

Vän av ordning undrar också hur det kommer sig att det inte luktar avlopp på stora delar av östra Lidingö. Det förklarar Kenneth så här:

– Efter anläggningen vid Långängsstrand faller avloppsvattnet cirka 60 meter ner, så att det hamnar under havsbottennivån. Sedan transporteras det i kanaler till en anläggning som kallas Spisen, där man med hjälp av fläktar drar ut mycket av de illaluktande gaserna, som renas med kol- och UV-filter innan de släpps ut genom en hög skorsten. Sedan sker ytterligare luktrening av avloppsvattnet på själva reningsverket. 

Allt har en förklaring, inklusive den friska luften på Lidingö. Kenneth och Jari bedömer att projekt Långängsstrand bör kunna bli klart i slutet av 2016, om det inte dyker upp nya omständigheter som tvingar dem att planera om. Det är inte alldeles lätt att veta vilka underhållsbehov som döljer sig i anläggningen förrän de har kunnat titta ordentligt.

Den 22 mars var det dags för årets påskmingel, som gick av stapeln samtidigt på PQ-kontoren i Stockholm, Västerås och Eskilstuna. Kunder, samarbetspartners och medarbetare umgicks på eftermiddagen under trevliga och äggande former.

Sammanlagt kom ett 60-tal gäster, som välkomnades av PQ-medarbetare. Det var öppet hus mellan klockan 15-18 och goda tilltugg serverades tillsammans med öl, påskmust och vatten. Alla besökare fick också ett litet paket PQ-ägg av choklad med sig hem.

Några gäster kikade in en stund för att hälsa och skåla, medan andra var med och släckte och stängde – precis som det ska vara när det är fest.

Stort tack till alla som kom och hjälpte oss att fira in PåsQen!

Vi är mycket glada över att få välkomna Kenneth Mattsson till vårt team i Eskilstuna. Kenneth har stor kunskap och erfarenhet av projekt med särskilda skyddsbehov – ett område som är prioriterat för oss och där vi ser en växande orderstock och efterfrågan.

Med Kenneths erfarenhet får vi också en naturlig förstärkning inom projekteringsledning i allmänhet och beredning av beslutsunderlag för tekniskt komplicerade projekt i synnerhet. Kenneth har arbetat med utredningar, förstudier och projekteringsledning av projekt med särskilda skyddsbehov de senaste 30 åren och kommer närmast från Grontmij.

Om du vill komma i kontakt med Kenneth, nås han enklast på 070-650 58 57 eller kenneth.mattsson@pqp.se. 

I Kyrkbacken vid Västerås domkyrka ligger flera välbevarade kulturbyggnader. I en av dem, Röda längan, är PQ med och bygger om för en ny hyresgäst. Hur får man in en musikstudio där den egentligen inte får plats, och hur är det att hålla utkik efter arkeologiskt intressanta föremål samtidigt som man bygger om?

Uppdraget från Västerås stift var tydligt. Att bevara Röda längans kulturhistoriskt intressanta exteriör, men samtidigt skapa en modern och funktionell insida – som bland annat ska innehålla en musikstudio med tillhörande kontrollrum.

Samtidigt ska antikvariska hänsyn tas, vilket bland annat innebär att material som schaktas bort måste kontrolleras noga så att inga historiskt intressanta föremål försvinner. En bebyggelseantikvarisk expert från Västmanlands länsmuseum följer byggprocessen löpande och deltar i möten på plats.

Många utmaningar och härliga kontraster, tycker Camilla Skog på PQ, som är bygg- och projekteringsledare. Med sig i projektet har hon också kollegan Kristofer Strååth, som är kontrollansvarig. Camilla har jobbat med Röda längan sen våren 2015 och besiktningen är planerad till senvåren 2016. Så här berättar hon om det annorlunda uppdraget:

– Det är verkligen ett intressant projekt med spännande utmaningar. Dels i form av de antikvariska krav som ställs, men också att arbeta med en så gammal konstruktion, som byggts på och reparerats i omgångar genom århundradena. Det har dykt upp några överraskningar som har tvingat oss att både tänka och projektera om.

Musikalisk hyresgäst på väg in

Den hyresgäst som Röda längan byggs om för är kyrkans musikverksamhet, som behöver flytta från sina lokaler i en närliggande byggnad för att ge plats åt ett nytt besökscentrum. Utöver musikstudion och kontrollrummet ska den moderniserade Röda längan också innehålla några kontorsrum samt ett stort körövningsrum med god akustik på den övre våningen. Förutom ny planlösning och nya installationer, är det också stort fokus på tillgänglighet. Bland annat kommer en hiss att installeras.

Att arbeta med gamla hus är lite av rörligt mål, enligt Camilla. Man gör antaganden i början som man ibland får revidera när det visar sig att de ursprungliga materialen inte såg ut som man trodde. Det kan exempelvis handla om grundens beskaffenhet, bjälklag och takstolar.

– I ett vanligt ny- eller ombyggnadsprojekt vet man normalt ganska väl vad man har att jobba med. Men här dyker det upp nya förutsättningar ibland, som gör att vi måste tänka om och hitta andra lösningar. Tillsammans med stiftets projektledare och generalentreprenören Byggsvängen har vi på ett konstruktivt sätt klarat av att lösa många olika utmaningar.

Husets historia

Exakt hur gammal Röda längan är vet man inte idag, men det lär har funnits bebyggelse i Kyrkbacken sedan medeltiden, och domkyrkan bredvid tros härstamma från 1200-talet. Av byggnadens tidigare utformning att döma är det enligt Camilla möjligt att den kan ha använts som vagnslider, alltså ett förråd för vagnar och redskap. Den senaste tiden innan ombyggnaden användes huset som verkstadslokaler.

Camilla ser fram emot att få återinviga Röda längan och se den nya hyresgästen flytta in och börja använda lokalerna. Hon tycker att teamet har lyckats väl med att balansera bevarandekraven med moderna funktionskrav.

Nergrävd studio

Men hur var det nu med den där musikstudion egentligen? Camilla berättar:

– Eftersom takhöjden inte räckte till tvingades vi gräva oss nedåt istället – vilket också innebar utmaningar beroende på grundens beskaffenhet. Man kan helt enkelt konstatera att gamla hus gärna bjuder på överraskningar!

Det är med stor glädje vi välkomnar Ulf Söderström som ny projektledare till vårt kontor i Eskilstuna. Vi är övertygade om att han kommer att bli en uppskattad senior projektledare och en välkommen förstärkning till PQ-teamet.

Ulf förstärker vår kompetens inom ombyggnad och förvaltning av kommersiella miljöer, där vi ser en stor efterfrågan från våra uppdragsgivare idag.

Ulf kommer närmast från Newsec, där han under de senaste sex åren arbetat som teknisk chef inom förvaltning och projektledning av affärshus/köpcentra. Han har tidigare också arbetat på Atrium Ljungberg som teknisk chef inom bygg och förvaltning.

I Eskilstuna projektleder Sofia Norstedt en stor ombyggnad av 1960-talsfastigheten där PQ själva hyr kontor. Uppdragsgivare är fastighetsbolaget Stenvalvet och målet är att skapa moderna och attraktiva kontorslokaler med nöjda hyresgäster.

Den gamla tegelbyggnaden på Tullgatan 8 i Eskilstuna uppfördes 1963. Två år senare flyttade huvudkontoret för Försvarets fabriksverk in, med ansvar för tillverkning och ledning av försvarsmaktens verkstäder och fabriker. De beväpnade vakter som då vakade över entrén är idag ett minne blott – liksom hela FFV, som upplöstes 1991 då den sista delen gick upp i Celsius-koncernen.

Nya och gamla statliga hyresgäster

Fastigheten står dock kvar, och hyser fortfarande till stor del offentliga hyresgäster – idag i form av Trafikverket och från den 1 juni även Centrala studiestödsnämnden, CSN. Kvar fanns länge också de gamla tekniska installationerna, som nu pensioneras i rask takt. Avloppsstammar byts ut, liksom ventilationskanaler och system för värme och kyla. Bortsett från den bärande stommen och fasaden kommer det mesta bytas ut till moderna, effektiva och mer energisnåla lösningar. Ombyggnaden görs planvis i överlappande etapper.

PQ Projektledning är inte bara hyresgäst i fastigheten, utan i hög grad också delaktiga i upprustningen. Förutom projektledaren Sofia Norstedt, jobbar även Sarah Rosén som byggledare och Kristoffer Norin som kontrollansvarig. Totalentreprenören i den pågående första etappen heter Nordikon och kommer från Västerås. PQ bistod Stenvalvet även i upphandlingen av entreprenör.

Sofia berättar om projektet:

– Vi vill hamna så nära nystandard som möjligt. Det ska bli en riktigt bra, genomtänkt och högkvalitativ produkt. Jag tror inte att någon i Eskilstuna har gjort en så gedigen ombyggnad av en äldre fastighet tidigare. Vi vill bevara 60-talsutseendet utvändigt, men det ska kännas som 2016 när man kliver in. Projektet har gått bra hittills, även om det är lite extra utmaning att börja renovera på de mellersta våningarna, med pågående verksamhet ovan och under.

Skapa en attraktiv helhet

Hela fastigheten består av kontorslokaler. Trafikverket satt tidigare på fem våningsplan av sju, men har nu effektiviserat sig till tre plan. Detta har gett plats för CSN och på sikt också ytterligare en eller ett par nya hyresgäster. I projektet förs också en dialog om hur entrén ska kunna förbättras, hur man ska skilja fotgängare från bilar utanför huset samt hur man kan skapa ett mer naturligt flöde från fastigheten och in mot centrum. I källaren blir det ett cykelgarage, som ska serva alla hyresgäster i mån av platser.

Så här beskriver uppdragsgivaren Tobias Kölborg, regionchef på Stenvalvet, utvecklingen av fastigheten och samarbetet med PQ:

– Vi köpte fastigheten hösten 2014 från GE Capital Real Estate och i vår plan ingick att göra en rejäl upprustning för att skapa moderna och attraktiva kontor. Samarbetet med PQ Projektledning har gått bra. De är noggranna och har fokus på kvalitet och leveranssäkerhet. För oss är det viktigt att jobba med en extern projektledning som vi kan lita på och som tar ansvar för alla detaljfrågor i vardagen.

Exakt hur lång tid projektet kommer att ta beror på uthyrningsarbetet, vilka nya hyresgäster som kommer in och på ett par inriktningsbeslut som ligger hos uppdragsgivaren, men Sofia tror att hela den här slitna 50-åringen kommer att vara som ny på insidan inom något år. Då har fastigheten alla förutsättningar att vara en attraktiv och långsiktigt lönsam kontorsprodukt på Eskilstuna-marknaden.

För drygt ett år sedan fick västeråsarna ett konstsnöskidspår i Rocklunda – en flerspårig anläggning som totalt är 2,5 kilometer lång. Hittills i vinter har omkring 20 000 passager noterats när entusiastiska skidåkare från när och fjärran har använt det nya spåret. PQ har stått för projekt- och byggledningen.

När Västerås stad och Västerås skidklubb ville bygga ett konstsnöskidspår i idrottsintensiva Rocklunda, vände man sig till PQ Projektledning för att få hjälp. Uppdraget hamnade hos Christer Bäckström, som under den mest intensiva perioden också fick hjälp av kollegan Johan Mejenqvist.

Behov av insnöade specialister

Det är en konst att bygga en konstsnöanläggning – ett specialområde som PQ inte behärskar. Därför behövdes en professionell och erfaren entreprenör, och för detta valdes MND Group. De vet precis hur man bäst använder lansar (snökanoner) för att med vatten och luft producera en perfekt snödimma, som sedan faller ned som snö på marken. Hela det komplexa systemet med nitton lansar och två väderstationer måste samverka för att det ska bli en jämn och bra snökvalitet längs hela spåret.

Men innan PQ och MND Group kunde skrida till verket behövde en del skog avverkas och transporteras bort, vilket kommunen anlitade Sveaskog för. Det behövdes också någon som kontinuerligt och långsiktigt kunde förvalta spåret tekniskt och för det uppdraget valde man Västmanlands fastighetsskötsel. Västerås skidklubb är också med i förvaltningen och sköter bland annat arbetet med pistmaskinen.

7500 kubikmeter snö på tre dygn

Konstsnö behöver minusgrader för att kunna produceras, men håller sedan lite bättre och för något högre temperaturer än natursnö – vilket är en fördel i dagens allt varmare klimat. De lokala väderstationerna är viktiga, liksom prognoserna från SMHI. När vädret och prognosen är rätt startas snöproduktionen i de 19 lansarna. Snön som produceras pistas ut och sedan upprepas proceduren. Efter ungefär tre dygn har det 12 meter breda spåret fått ett snödjup på 50 centimeter, vilket var kravet i beställningen.

Eftersom Rocklunda är ett idrottsområde med flera andra snö- och isberoende sporter, till exempel bandy och ishockey, krävs det samordning för att få vattnet att räcka. De flesta av områdets anläggningar använder vattnet från den närliggande Svartån, och för att det ska räcka behöver anläggningarna turas om i sin snö- och isproduktion.

Ski park och skidskyttevall

I ena änden av konstsnöspåret finns en så kallad ski park – ett övningsområde där motionärer och medlemmar i skidklubben kan träna teknik tillsammans. Där finns också en liten skidskyttevall, som inte fanns med i beställningen från början. Men den var relativt enkel att bygga när alla maskiner fanns på plats och det dessutom fanns jordmassor över från spårbygget, som kunde användas.

Christer Bäckström har varit ansvarig från PQ och hållit ihop projekt- och byggledningen:

– Det som har varit mest utmanande är att på kort tid, med tight budget och i ett populärt rekreationsområde, klara av att bygga rätt funktionalitet med rätt kvalitet. MND är duktiga på den här typen av anläggningar, men normalt jobbar de inte i miljöer där det springer omkring en massa människor i det direkta närområdet.

Uppkopplade skidåkare

Den nya tekniken används inte bara för snöproduktion och väderprognoser. Dagens skidåkare har, som alla andra nuförtiden, blivit mycket mer digitala och interaktiva. Numera kan man på nätet följa rapporter från andra skidåkare om kvaliteten på olika skidspår, och utifrån denna information välja var man ska åka för dagen.

Rocklunda-spåret färdigställdes i huvudsak under oktober till december 2014, och efter lite intrimning av anläggningen kunde man börja producera snö i januari. Under våren och sommaren 2015 har naturen omkring spåret återställts, vilket var viktigt eftersom så många människor använder naturområdet för olika typer av rekreation året runt.

Full fart och god stämning

I skrivande stund är spåret i full drift och mycket välanvänt och uppskattat, framför allt på vardagskvällar och helger. Motionärer samsas med elitåkare och medlemmar i skidklubben, och stämningen är god och familjär. Eftersom det finns flera spår är det lätt att köra om, så det gör inget att många av åkarna håller olika tempo.

Christer Bäckström på PQ åker själv en del skidor och har bland annat åkt stafett-Vasan med några kompisar. Han har även testat Rocklunda-spåret ett par gånger och hoppas få åka några rundor även i år.